Ett ansikte dyker långsamt upp från en mörk, nästan dimmig bild. De anatomiska proportionerna är avsiktligt förvrängda, vilket ger porträttet något svårfångat och obekvämt. Den stängda blicken och de oregelbundna formerna förstärker känslan av någon som drar sig tillbaka i sig själv. Delar av ansiktet verkar lösa sig i mörkret, vilket suddar ut gränsen mellan igenkänning och alienation.